Invasiva främmande arter

Invasiva främmande arter är ett stort hot mot biologisk mångfald. De innebär kostnader för både enskilda och för samhället. Det spelar stor roll vad du gör som privatperson i kampen mot de invasiva arterna - vi är alla betydelsefulla i detta arbete.

Vad är invasiva främmande arter?

Invasiva främmande arter är växter och djur som har tagits till Sverige genom mänsklig aktivitet och som spridit sig och överlever ute i naturen. De kan ha kommit hit med ballastvatten från båtar, i varuförpackningar, genom zoohandel och trädgårdsodling. De här arterna sprider sig idag av egen kraft och är ett stort hot mot den biologiska mångfalden och människors hälsa. De kan även skapa ekonomiska problem för både samhället och enskilda privatpersoner.

Hur vi hanterar trädgårdsväxter och trädgårdsodling är en av de vanligaste spridningsvägarna. Tillsammans kan vi minska den negativa utvecklingen om vi blir medvetna om riskerna med dessa arter. Vi behöver lära oss hur arterna ser ut och hur man ska hantera dem på rätt sätt.

Lagstiftning

De djur- och växtarter som finns med på EU:s förordning om invasiva främmande arter och den Nationella förordningen får inte:

föras in på unionens territorium, inklusive transiteras under tullövervakning,
hållas, inte heller i sluten förvaring,
födas upp, inte heller i sluten förvaring,
transporteras till, från eller inom unionen, utom för transport av arter till anläggningar i samband med utrotning,
släppas ut på marknaden,
användas eller utbytas,
tillåtas reproducera sig, växa eller odlas, inte heller i sluten förvaring, eller
släppas ut i miljön.

EU-förordningen och Nationella förordningen - läs mer

EU-förordningen är direkt tillämplig för alla i Sverige. Det innebär att myndigheter, kommuner, fastighetsägare, villaägare och andra har ett ansvar och en skyldighet att följa reglerna för att hindra spridning av de invasiva främmande arterna på EU:s förteckning. Exempelvis är du skyldig att ta bort en sådan art om den finns på din fastighet.

Den nationella förordningen (2026:311) om invasiva främmande arter kompletterar EU-förordningen med flera arter och reglerar vilka arter som är av särskild betydelse för Sverige (nationell förteckning). Även detta förbud gäller för alla, det vill säga myndigheter, kommuner, fastighetsägare, verksamhetsutövare med flera.

Vissa undantag för privata fastighetsägare

För privata fastighetsägare och nyttjanderättshavare finns dock ett undantag från förbuden som innebär att arter på den nationella förteckningen får tillåtas reproducera sig och växa (sjunde punkten). Det är däremot inte tillåtet att odla arterna. Trots undantaget från förbudet att låta reproducera sig och växa ska privata fastighetsägare och nyttjanderättshavare vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att förekomster av arter sprider sig från fastigheten.

Utöver att man som fastighetsägare ska bekämpa och begränsa arternas utbredning på sin egen mark är det även förbjudet att sprida arterna till annans mark genom att till exempel lägga ut växtmaterial på kompostering utanför tomten.

Läs om hur du ska hantera trädgårdsavfall av invasiva arter

Förtecknade djur- och växtarter

Invasiva främmande djurarter på EU-förteckningen Länk till annan webbplats.
Invasiva främmande växtarter på EU-förteckningen Länk till annan webbplats.
Invasiva främmande arter på den nationella förteckningen Länk till annan webbplats.

Hjälp oss hitta invasiva arter

En stor del i bekämpningen av invasiva främmande arter är att kartlägga var de finns. Här kan din hjälp komma till stor nytta. Det är bra om du rapporterar in de fynd av invasiva främmande arter som du finner i naturen på artfaktas webb, invasivaarter.nu Länk till annan webbplats..

Rapportera invasiva arter som du hittat i naturen till Naturvårdsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Här hittar du risklistan för potentiellt invasiva främmande arter, så slipper du skaffa en växt som riskerar att bli invasiv med bekämpningskrav.

Risklista 2024-Artfakta från SLU Artdatabanken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Invasiva växter som finns i Heby kommun

Blomsterlupin

Skuggar ut andra växter
Trivs på de flesta marker och kan ändra markkemin på växtplatsen vilket försämrar förutsättningarna för arter som kräver mer kvävefattig mark.
Blommar maj-juni, men ibland ända till sensommaren.
Sprider sig med frön och underjordiska stamdelar.

Mer om blomsterlupin och hur du hindrar den från att sprida sig. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jättebalsamin

Växer ofta längs vattendrag och kan orsaka erosion.
Sprids med frön.
Populär hos pollinatörer vilket leder till att övriga växter inte pollineras och därmed inte kan föröka sig.
Blommar under juni-juli, men ibland in på hösten. Blir mellan 150-300 cm.
Kan förväxlas med blekbalsamin eller springkorn. Båda arterna är betydligt mindre och har ljusgula blommor.

Så bekämpar du jättebalsamin Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jätteloka

Konkurrerar ut andra växter.
Växtsaften kan orsaka brännskador på huden efter solbelysning.
Kan bli upp till fyra meter hög och blommar under juli-september.
Sprids med frön.
Kan förväxlas med vanlig björnloka, kvanne, hundkäx och strätta. Främsta kännetecknet är att jättelokan är betydligt större än de övriga arterna.

Så bekämpar du jätteloka Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kanadensiskt gullris

Rotsystemet tränger undan andra växter genom att utsöndra gift.
Sprids med frön och via fragment från jordstammen.
Blommar vanligtvis under augusti-oktober.
Kan förväxlas med Höstgullris och ibland den naturliga arten gullris.
Höstgullris är ofta mer högväxt och har i princip färre men större blommor.
Gullris är betydligt mindre och naturlig i vår natur.

Mer om kanadensiskt gullris och hur du hindrar den från att sprida sig. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Parkslide

Kallas för falsk bambu på grund av att den liknar bambu och kan bli upp mot 2,5 meter hög.
Blommar under september-oktober med vita blommor.
Kan sprida sig genom rotskott flera meter från beståndet. Rotskotten kan tränga igenom både asfalt och husgrunder och då orsaka omfattande och kostsamma skador.
Kan förväxlas med jätteslide och hybrider mellan jätteslide och parkslide. De är också invasiva.

Så bekämpar du parkslide Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vresros

Storvuxen ros på 0,5-2 meter som blommar juni-september med stora mörkt rosa eller vita blommor.
Har korta och långa taggar.
Efter blomningen utvecklas stora röda nypon som delvis är vattenfyllda och kan flyta i vatten.
Sprider sig med hjälp av fåglar eller genom att nyponen flyter iväg längs vattendrag.
Kan förväxlas med närbesläktade arter som tagits fram från vresros men som saknar den invasiva egenskapen.

Mer om vresros och hur du hindrar den från att sprida sig Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Invasiva djurarter

Fotograf: Jonas Roth

Lövplattmask

Äter daggmaskar, snäckor och sniglar.
Kan göra stor skada på vårt ekosystem och jordbruk.
Har inga naturliga fiender och kan sprida sig explosionsartat och tränga ut inhämska arter.
5-8 cm lång, beige till mörkbrun med svarta längsgående linjer. Maskens ägg är först röda men blir sedan mörkbruna och är ungefär 0,5 cm stora.
Så bekämpar du Lövplattmasken
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.