Vi är demokrati – lärarna
Jens Andersson och Johan Joelsson

Demokrati är mer än ett ord. Det är ett löfte om delaktighet, respekt och gemensamt ansvar. Varje röst räknas, varje åsikt har betydelse, och tillsammans bygger vi ett samhälle där alla får komma till tals. I den här reportageserien får du träffa tjänstepersoner och föreningar och se hur demokratin fungerar i praktiken, vilken inverkan den har i allas vår vardag, som vi ibland glömmer bort. Vi är inte åskådare. Vi är demokrati.

Jens Andersson och Johan Joelsson arbetar båda som lärare på högstadiet i Östervåla. De undervisar i samhällsorienterande ämnen på högstadiet där undervisning om demokrati ingår.

- Att vi inom skolan ska undervisa om demokrati ingår i läroplanen generellt och påverkar alla ämnen men inom vissa ämnen som mitt och Jens så blir det mer specifikt, säger Johan.

Utveckla ungas demokratiska förmåga

Det finns olika metoder för att utveckla ungas demokratiska förmåga, en kallas för Deliberativ undervisning.

- Det handlar om att lära sig att ta hänsyn, att utrycka sig och tänka utanför sig själv och jaget, säger Johan.

En övning kan bestå i att alla elever får besvara en fråga, sedan ska de besvara samma fråga två och två sedan fyra och fyra och hela tiden komma överens om ett gemensamt svar.

- Det är väldigt utvecklande för eleverna och de får stöta och blöta idéer med varandra tills de är överens, säger Jens.

Omvärldsbevakning och aktuella ämnen

De båda lärarna har en ständig omvärldsbevakning och tar upp aktuella ämnen i sina klassrum för att diskutera. Undervisningen skiljer sig däremot ganska mycket åt om man jämför årskurs sju och årskurs nio.

- På högstadiet märks en stor utveckling av eleverna, när det kommer till oss i årskurs sju är det ganska små barn vi har att göra med och de har inte så långt perspektiv utanför sig själva. I årskurs nio däremot så märks det att perspektivet växt och de har lättare att relatera till olika saker, säger Jens.

Hur kan man påverka?

Just nu håller Johan och hans klass i årskurs sju på med att träna på hur man kan uttrycka sin åsikt. Vart vänder man sig? Hur kan man påverka?

- Vi skriver brev i ett angeläget ämne till en instans och hoppas på att få ett svar. De vi gör har ju också anknytning till ämnet svenska, att kunna skriva allt från debattartiklar till argumenterande texter, säger Johan

Källkritik, AI och algoritmer

Jens som undervisar årskurs nio har nyhetsbevakning där mycket är centrerat kring amerikansk politik just nu.

- Här tittar vi också på källkritik, spelar AI och algoritmer på sociala media in? Vi testar AI och analyserar svaren för att se om det stämmer och ser svagheter och styrkor i det, säger Jens.

Fånga intresse

Utmaningen som både Jens och Johan ser är att nyfikenheten från eleverna inte är så stor. Det gäller för lärarna att hitta nya aktuella infallsvinklar hela tiden. Men det kan också fungera med vår historia.

- Om vi diskuterar mordet på Olof Palme eller John F Kennedy så är det engagerande ämnen, säger Johan.

- Det känns angeläget att skapa ett engagemang för de här frågorna och inte bara i klassrummet utan i alla möten, vi arbetar relationsskapande hela dagarna och försöker skapa en positiv social miljö där toleransen för olika åsikter är hög och fostra samhällstillvända individer, säger Jens